Ariannefine

En tanke jag stöter emot med hela tiden och gjort i flera års tid, är hur glad jag är att jag inte växte upp idag. Att växa upp idag kan inte vara enkelt, framförallt med allt inom sociala medier.

 

När jag växte upp var inte datorn den främsta kompisen, det var "verkliga" vänner. Självklart ju äldre jag blev, desto mer ökade datoranvändandet, både med MSN, Apberget, Bilddagboken och så småningom Facebook. Det jag till en början var intresserad av var datorspelet The Sims, jag glömmer aldrig glädjen när jag fick detta spel. Jag fick spel, på spel, på spel, ju fler spel jag hade desto mer kunde jag också göra. Så roligt! Kan även idag känna att jag gärna skulle vilja sätta mig en stund och prova detta spel. Har kvar vartenda en. Nog om det och tillbaka till sociala medier..

 

Alla bilder vi delar med oss av, är verkligen perfekta! Alltifrån den perfekta frukosten till klädesvalet till solnedgången. Vi delar med oss av våra liv på ett helt annat sätt och bildens betydelse har växt sig otroligt stark.

Jag är medveten om att jag tänker själv på samma sätt, jag lägger ut bilder som jag själv tycker om, jag lägger inte ut en bild på disk som står i diskhon helt utan syfte.. Dock försöker jag ändå vara ärlig, jag har bland annat lagt upp en bild på vårt sovrumstak, när jag legat vaken under natten och inte mått bra. Jag tycker denna bit är viktig! Att visa även en annan sida som också är vår verklighet.

 

Möttes av en youtube vlogg där personen i fråga visade upp sin fina och perfekta frukost, för att i nästa stund visa hur rörigt allt såg ut runtomkring just själva bilden. Mer sådant behöver vi!

 

Jag personligen som ser lite vloggar, tycker om att se det som händer bakom kameran, att få se personens verkliga liv. Det behöver inte vara perfekt bakgrund, du behöver inte vara på perfekt humör eller ha den perfekta jackan.

 

Jag vill se dig och din verklighet!